Jag är ledsen Emil.
Sorgen när jag inser att jag glömt bort Emil Jensens gratiskonsert i Malmö Folkets Park är överväldigande. Sommaren passerar alldeles för fort och jag har tio pjäser kvar att läsa i min sommarkurs. Det tycks som att min tillvaro mest blir fylld av mer eller mindre eggande dramatik. Men ikväll blir det amatörteater på ett närliggande slott. Om en vecka flyttar jag till folkhögskolan.
Fan vad du är snygg...
Jag hatar facebook. Eller jag hatar inte facebook som sådan, jag hatar det folk använder den till. Varje dag ser jag bilder av tjejer som folk kommenterat med "Snygg" i olika former, exempel:
* Fan va långt ditt hår har blivit. Hur snygg som helst, som vanligt.
*snygg!!! ♥
*snyyggggggggggg
Detta funnet under endast en kort rundklickning på facebook.
Låter jag bitter? Önskar jag att mina vänner också kommenterade så på bilder av mig. Att jag är snygg, sexig och så vidare. Kanske. Det hade kanske varit kittlande att ständigt få den typen av bekräftelse. Få svara "Tack vackraste!" eller inte svara överhuvudtaget, som om det vore det mest uppenbara i hela världen. Men det är tomma ord för mig, det framstår mer som en kotym. Det hör till i en jargong. Jag hatar det, för det avslöjar hur ytligt facebook kan vara. En profilbild är det första som ses. Är det här en snygg person, är det en intressant person? Utseendet ger personen ett värde. Människorna känns som produkter, hur framstår de, vem vill de att folk ska tänka att de är? Kanske räcker det med att vara en "snygg" person på facebook. I verkligheten är de nog mycket mer. Förhoppningsvis.
Kanske vill jag också vara "snygg" på facebook. Kanske hade jag varit lyckligare då.
Men det gör mig sorgsen att bekräftelsen ska ligga i just med ordet snygg och dess innebörd.
Kanske betyder det att jag är ful.
You know where to find me...
från och med nu är det här du hittar mig...
//ViolaIngeborg
ETT ÅR!
Insåg precis att mitt första inlägg på sidan är precis från ett år tillbaka. Ett års jubileum! Jag tycker att det verkligen är en ypperlig dag att gå vidare. Jag började skriva under ViolaIngeborg för två år sedan ungefär, men tog bort allt det första för exakt ett år sedan och började om. Samma sak gör jag idag! Det mest spännande under året tror jag var manifestationen då jag hade över 100 unika läsningar. Det var fint att skriva från Afrika, jag fick öva min engelska och känna en kontakt med hemlandet. Galet, galet.
Apropå ingenting så kan jag meddela att det tiotal personer som samlats igår i korridorens tv-rum skrek för fulla halsar när Sverige gick vidare till final i ESC. Det var fantastiskt att vi alla kunde känna en sådan nationalistisk glädje. You go Eric Saade! Vår alls lilla manboy!
Jag pluggar egentligen. Snart är det lunch!
Vårt vackra kollage!
HEJDÅ!
ViolaIngeborg
tar avsked från blogg.se
Jag tänker flytta. Jag har tröttnat på blogg.se, där jag nu har funnits i mer än ett år. Jag vet heller inte om bloggandet är min grej. Men jag tycker att det är ett mysigt sätt att reflektera över livet och dokumentera.
Men men men, det känns naturligt att avsluta med lite Africa bilder:
Det var mycket vackert under resan, det var överväldigande i stunden.
Jag bereder mig på att ta avsked från blogg.se och förbereder mig på att finna någon annanstans att husera!
//ViolaIngeborg
Men men men, det känns naturligt att avsluta med lite Africa bilder:
Det var mycket vackert under resan, det var överväldigande i stunden.
Jag bereder mig på att ta avsked från blogg.se och förbereder mig på att finna någon annanstans att husera!
//ViolaIngeborg
Sverige och Eurovision.
Jag är återigen stressad och lite lätt nervös och lite orolig. Det är Sverige känslan som är tillbaka och jag har redan skrivit en lista för att kunna reda ut tankarna över allt jag behöver göra. Ordinary sverige life.
Ikväll är det i alla fall eurovosion song contest vilket jag och min roomie Lisa firar ordentligt. Det blir scoreboards och rosévin och popcorn och snygga kläder och glitterögonskugga.
Jag har länge tänkt att jag skulle blogga. Men utan en egen dator är det inte samma grej. I skolans fancy datorsal känner jag mig helt enkelt inte inspirerad. sanningen är att det är underligt att vara hemma och bli tvungen att att tag i tankarna om vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet inte vad det blir av mig.
Återkommer när jag är inspirerad
//ViolaIngeborg
Jag och Lisa vid första tävlingen, sjukt snygga och peppa!
Ikväll är det i alla fall eurovosion song contest vilket jag och min roomie Lisa firar ordentligt. Det blir scoreboards och rosévin och popcorn och snygga kläder och glitterögonskugga.
Jag har länge tänkt att jag skulle blogga. Men utan en egen dator är det inte samma grej. I skolans fancy datorsal känner jag mig helt enkelt inte inspirerad. sanningen är att det är underligt att vara hemma och bli tvungen att att tag i tankarna om vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet inte vad det blir av mig.
Återkommer när jag är inspirerad
//ViolaIngeborg
Jag och Lisa vid första tävlingen, sjukt snygga och peppa!
En sorlig nyhet
Min dator är död. Hårddisken är räddad. Så det är ingen fara så. Det är bara det att jag nu är beroende av skolans datorer. Det är en i-landsbekvämlighet att ha en persondator. Att 24/7 kunna sitta med sin dator och göra lite vad som helst. Ingenting och allting. Jag funderar på att köpa en ny dator för att återfå bekvämligheten. me hur ska jag våga binda mig själv, nr jag nu vet att det inte varar för evigt? Tydligen går moderkortet sönder förr eller senare och när det händer finns det inget mer än att plocka ut hårddisken och konsumera en ny vän. Jag har hört att mac är bättre. Att mac är det man vill ha. Jag vet inte vad jag vill ha. Jag vill att någon ska säga till mig: "det här är det absolut bästa!" och så kan jag bara säga "jaha!". Dessutom känns det som att de här pengarna jag nu köper dator för kunde jag ha gjort något roligare med. typ rest.
Nu ska jag starx till frisören. första gången på urminnestider. Jag har klippt mig själv och låtit vänner klippa. Men nu ska jag toppa mig hos frisör. Vill bli av med det slitna och satsar på att få långt hår inom 2 år och 3 månader. Jag tänker att jag inte ska stressa håret, men dagen jag fyller 22 år ska jag ha hår ner över halva ryggen. Där med basta. Man måste ju ah några mål här i livet!
Min fötter på en strand i CT.
//ViolaIngeborg
Nu ska jag starx till frisören. första gången på urminnestider. Jag har klippt mig själv och låtit vänner klippa. Men nu ska jag toppa mig hos frisör. Vill bli av med det slitna och satsar på att få långt hår inom 2 år och 3 månader. Jag tänker att jag inte ska stressa håret, men dagen jag fyller 22 år ska jag ha hår ner över halva ryggen. Där med basta. Man måste ju ah några mål här i livet!
Min fötter på en strand i CT.
//ViolaIngeborg
Hemma
Jag har återvänt. Till Sverige och till svenskan. Jag har ont i halsen. jag borde sova nu. Klockan är snart 4, ja, herregud jag borde vara i sömn nu, men det har varit så mycket jag velat göra att jag inte kunnat komma till sans med att lägga mig. Jga har velat lägga upp bilder på facebook. Visst, det var kanske ingen stress, men jag tyckte att dte kändes så fint att få lägga upp bilderna, som en bekräftelse på att de senaste tre månaderna inte var en dröm utan verklighet!
Jag sitter vid min lillasysters dator, jag har fått låna den eftersom min dator inte ville starta. Jag tror att det är glapp i knappen för att starta datorn. Jag ska lämna in den imorgon för att se om dne kan bli lagad. Dock är den över två år. Men jag hoppas väldigt starkt att den ska gå att starta. Speciellt efetrsom jag inte har någon backup. Så det vore som att förlora en del av allla mina minnen...
nu ska jag strax sova. ska bara ladda upp 3 album till. ja, jag får se hur det blir med det.
//Violaingeborg
Walking up and down Long Street
My first day waking up in CT was quite alright. The day on teh other hand has been really hectric walking up and down Long Street trying on lots of cloths and considering buying the most beautiful dress ever that cost 850 Rand and desiding not to and buying a cheaper one instead. Well the love I felt for that dress it will have to be one unresponsed. Cape Town seem to be a really beautiful city, the cafe we had our lunch at was so cute. it was called Mozarts Cafe I think and in the window a big heart dressed in flowers was hanging. It is nice beeing urban again but I must admit that arriving here makes me a bit focused on the fact that I am going home in just a few days. It is crasy that time has passed so fast and now I am kind of looking forward to going home. To meet my family again and to just relax and do nothing. But I am trying to focus on the journey until its very end. I believe we will go to the movies tonight, and properly visit Robben Island, Table Mountain and the botanical gradens in teh coming days.
Very well. That was all from me for now. I miss my sweet swedish friends and hope you will be happy to have me home again. Being away makes me appreciate home more. And sorry for my bad english. It is under progress.
P.s Africa has really inspired me. I have desided that I am going to start make my own cloths and if I become really good at it I might start my own brand. This is just dreams but I have been considering calling it FrokenIngeborg or ViolaIngeborg. Well I just like the fact that Ingeborg is such a strange and bit ugly name taht it actually becomes quite pretty. So what do you think, could I be a semstress?
//Violaingeborg
Very well. That was all from me for now. I miss my sweet swedish friends and hope you will be happy to have me home again. Being away makes me appreciate home more. And sorry for my bad english. It is under progress.
P.s Africa has really inspired me. I have desided that I am going to start make my own cloths and if I become really good at it I might start my own brand. This is just dreams but I have been considering calling it FrokenIngeborg or ViolaIngeborg. Well I just like the fact that Ingeborg is such a strange and bit ugly name taht it actually becomes quite pretty. So what do you think, could I be a semstress?
//Violaingeborg
In SA on the way to CT
Well this might very well be my last report in english, tomorrow night I will get on a bus to go to Cape Town or as the cool people would say CT. I have been in SA, South Africa for a week. It is remarkable beautiful.
Last time I wrote I was saying that I would travel on my own through SA. I chickened out on that plan and realised that I missed my girlfriends in SA to much. So I traveled from Bulawayo to Port Elizabeth (PE) in 3 days. In all I spent about 40 hours in buses. I got one night in Durban and a final bath in the indian ocean and now after traveling with the lovely girls from PE via Knysna and Wilderness we are in the wine city Robertson and tomorrow we will leave for CT.
I am quite alright. I miss Harare and the people I got to know there. It is always sad to say goodbye. It will be both lovely and weird to come back to sweden. At least this part of SA is quite cold so I am ready for the swedish weather.
I applied for university in Sweden. I want to take a class which you are accept to by application letter. I actually dont think I will be accepted. Maybe I think like that because I dont want to be disapointed. I have figured that if it doesnt work out I can just contiue traveling. That would be nice, but where would I go? Well I have to think more about that when I come home.
The sun has come out in Robertson and the others are sunbathing maybe I should take my tights of?
//ViolaIngeborg
Last time I wrote I was saying that I would travel on my own through SA. I chickened out on that plan and realised that I missed my girlfriends in SA to much. So I traveled from Bulawayo to Port Elizabeth (PE) in 3 days. In all I spent about 40 hours in buses. I got one night in Durban and a final bath in the indian ocean and now after traveling with the lovely girls from PE via Knysna and Wilderness we are in the wine city Robertson and tomorrow we will leave for CT.
I am quite alright. I miss Harare and the people I got to know there. It is always sad to say goodbye. It will be both lovely and weird to come back to sweden. At least this part of SA is quite cold so I am ready for the swedish weather.
I applied for university in Sweden. I want to take a class which you are accept to by application letter. I actually dont think I will be accepted. Maybe I think like that because I dont want to be disapointed. I have figured that if it doesnt work out I can just contiue traveling. That would be nice, but where would I go? Well I have to think more about that when I come home.
The sun has come out in Robertson and the others are sunbathing maybe I should take my tights of?
//ViolaIngeborg
Leaving Harare.
Tomorrow I am taking a chicken bus to Kwekwe and leave Harare behind. It is sad. It has been a great time. Now my biggest problem is to figure out how I am going to travel in South Africa since my company has been forced to leave Zim before me. As it looks now I will do the same journey, but alone instead. I am just going to look around and see if it is a good idea. I have my common sense and my good judgement so my instict tells me that I could make it one week on my own.
But yes, it is sad to leave Harare.
//ViolaIngeborg
But yes, it is sad to leave Harare.
//ViolaIngeborg
Saying goodbye soon.
Well, it still feels starnge writing in english. at least it is good practice. I have been depending on my english language the past weeks and have got used to it. In a couple of days some of my classmates will arrive and it will properly take a few minuts to get used to having a much bigger vocabulary.
Now it is time for sadza, but everyone is out of the office, I am alone, but the other people should come any minute. I am killing time by writing this text.
I can tell you that I am alive and well still. Harare has been fun and I have found some new friends and lots of new experiences.
Ja, jag kanske borde ga tillbaka till svenska igen. jag har funnit att det ar fantastiskt att resa. Det ar ocksa fint att vara pa samma plats ett atg och lara kanna den. Ja, nu ska jag ata.
Mest spannande i ovrigt var att jag i mandags laste en dikt pa Book Cafes open mic och fick applader!
In 7 days I am leaving harare.
///Viola
Now it is time for sadza, but everyone is out of the office, I am alone, but the other people should come any minute. I am killing time by writing this text.
I can tell you that I am alive and well still. Harare has been fun and I have found some new friends and lots of new experiences.
Ja, jag kanske borde ga tillbaka till svenska igen. jag har funnit att det ar fantastiskt att resa. Det ar ocksa fint att vara pa samma plats ett atg och lara kanna den. Ja, nu ska jag ata.
Mest spannande i ovrigt var att jag i mandags laste en dikt pa Book Cafes open mic och fick applader!
In 7 days I am leaving harare.
///Viola
Drinking beer and eating meat.
I went footing Harare, as they would say here or I went walking. After I walked for 20 minutes towards the place I was going to be picked up from my phone called and it turned out that I wasn't going to need to go to the office. So I got to turn around and walk back. By the highly trafficked road grows big beautiful trees which I admired. So I ended up on the internet cafe instead.
Yesterday I had two big things to work with in the office, first I got to start up a blog for ABDO. It is still under progress but here you can see what it looks like for now. Then I got to prepare myself to meet a Zimbabwean stand up comedian called Carl Joshua Ncube. I asked him about the Zimbabwean peoples culture consummation and found out that the most popular culture you can do is to go to a consert on a Friday night have a beer and eat meat. Well I can see myself with the beer but not in the meat eating part. So I'll properly never will be a true Zimbabwean.
I am starting to get used to only speaking English, even though I sometimes find myself talking Swedish as this morning when I woke up and saw my dorm-mate Jessica standing in a pretty dress and I said "Sa fin du ar!" She looked at me and replied "what?" and I answered "You look nice.". But today I got a chance to be verbal in my mother-tongue when I went to the swedish embassy to fill in a paper about me being in Zimbabwe for a while. I heard how much dialect I have. I almost sounded like Bob Hansson. Maybe cas I am listening to his book "Vips blev det liv!" which he is reading, so who knows: when I meet up with the other swedes I might be even more scanian then when we parted.
Harare has so far treated me good, I am alive and amused.
//ViolaIngeborg
Yesterday I had two big things to work with in the office, first I got to start up a blog for ABDO. It is still under progress but here you can see what it looks like for now. Then I got to prepare myself to meet a Zimbabwean stand up comedian called Carl Joshua Ncube. I asked him about the Zimbabwean peoples culture consummation and found out that the most popular culture you can do is to go to a consert on a Friday night have a beer and eat meat. Well I can see myself with the beer but not in the meat eating part. So I'll properly never will be a true Zimbabwean.
I am starting to get used to only speaking English, even though I sometimes find myself talking Swedish as this morning when I woke up and saw my dorm-mate Jessica standing in a pretty dress and I said "Sa fin du ar!" She looked at me and replied "what?" and I answered "You look nice.". But today I got a chance to be verbal in my mother-tongue when I went to the swedish embassy to fill in a paper about me being in Zimbabwe for a while. I heard how much dialect I have. I almost sounded like Bob Hansson. Maybe cas I am listening to his book "Vips blev det liv!" which he is reading, so who knows: when I meet up with the other swedes I might be even more scanian then when we parted.
Harare has so far treated me good, I am alive and amused.
//ViolaIngeborg
Hello Harare!
And then there was Harare. The town I have been fearing for and heard so much about. And suddenly I am here and I have left my friends in KweKwe and am on my own. The first day I had a small panic attack. What am I doing? can I handle a big city without walk overs on my own. I need someone to tell me "now it is safe to walk!". But after I meet up with Placsedes from ABDO and got to go to the office it all seem to be falling into its place. Harare is not as dangerous as it in media may seem and most people I have meet here have been really friendly. Well it has only passed 5 days but still I am calm. Maybe it is because I live at such a nice hostel "It's a small world backpackers lodge" it is called and I really like it. Yesterday I went to a salsa class that was held at the hostel and today I meet up with some swedes who work in Harare and got to see the fancy Dune Estate and buy some gifts for my grandmothers. I hope the will be really pleased with what I found.
The journey has so far been really good. I am not homesick, but I am happy that I eventually will go home. It makes the days more valuable. Africa was nothing as I thought it would be. It is so much better.
So now Kenya, Tanzania and Zambia is passed but my days in Harare, KweKwe, Gweru and then South Africa lays a head.
//ViolaIngeborg from Avondale, Harare.
The journey has so far been really good. I am not homesick, but I am happy that I eventually will go home. It makes the days more valuable. Africa was nothing as I thought it would be. It is so much better.
So now Kenya, Tanzania and Zambia is passed but my days in Harare, KweKwe, Gweru and then South Africa lays a head.
//ViolaIngeborg from Avondale, Harare.
Livingstone
Nu ar jag i Livingstone, pa gransen till Zimbabwe och snart har jag kommit fram till resan langsta stopp. Harare!
Tagresan var fin, jag gillar att resa tag, medan bussar ger mig aningen nacksmartor. Men jag gillar't. Ska dock borja skriva mer dagbok och forsoka fanga ogonblicken!
//ViolaIngeborg
Tagresan var fin, jag gillar att resa tag, medan bussar ger mig aningen nacksmartor. Men jag gillar't. Ska dock borja skriva mer dagbok och forsoka fanga ogonblicken!
//ViolaIngeborg
