violaingeborg

Grönt te och en omgång alfapet.







Läskiga moln över kyrkogården; som tydligen är den plats i Önnarp en GPS kan finna.


En blandning av pirr och rädsla när jag öppnar dörren första gången för en vän och visar mitt barndomshem. Jag ursäktar tapeterna med ett litet leende och orden "Här är inte omtapetserat sedan 50-talet" och lugnas när svaret blir att det är mysigt. javisst, det är ganska opretentiöst. Det är en underlig känsla att visa mitt hem för första gången, som att avslöja ännu en bit av sig själv. Se in i mitt rum, se in i mig.

//ViolaIngeborg