Miss handyman alt. en hejare på handarbete
Vilken tröja är den finaste? och så vill jag bara visa upp alla kreationer jag skapat sedan jag för ett år sedan började sticka tröjor.
Tröja nummer 1, blev egentligen totalt misslyckad, för den blev för stort, så på slutet drog jag in maskorna, så den går från att vara enorm till att bli smal ovanför bysten, en galen tröja helt enkelt. Garnet köpt på svalorna och mönstret från en sticktidning från 80-talet jag hittade hos mormor. Någon sa att tröjan påminde om os-mössorna det svenska laget hade under os, jag vet inte, jag tyckte mest det var snyggt med turkos och eftersom garnet tog slut fick det bli lila armar. Mycket stickande blev gjort under lyssnandet på Brott och Straff.
När jag gav mig på tröja nummer 2 gav jag mig fanken på att den inte skulle bli för stor, istället blev den ganska liten, men söt. Helst stickad på restgarn, dvs gammalt garn som blivit över vid tidigare projekt. Tex är det mintgröna garnet som blev över när min mormor stickade en tröja till min mamma som liten. Mönstret hittade jag i en liten pärm med beskrivningar min moster samlat ihop under det glada 80-talet.
Vid skapandet av tröja nummer tre bestämde jag mig för att den skulle bli supersnygg och jag lyckades. Jag hade fått massor av gammalt garn av en vän till min mormor som inte längre handarbetade och lyckan var gjord. Jag förverkligade ännu ett av min mosters mönster och när jag på en fest under hösten gjorde färdig projektet kände jag mig både helylle och mycket glad. kuriosa är att jag på lunchrasterna under sommarjobbet brukade sticka några varv varje dag som avkoppling, något jag varmt rekommenderar.
Fjärde tröjan blev en present, i julklapp fick min storasyster denna kofta som jag köpte mönster, garn och knappar till på Kupans Second Hand i Tomelilla. Jag började på den 3 gånger för de två första gångerna blev den för stor. Jag tabbade mig lite med ärmarna för de blev väldigt långa, så de måste vikas upp något varv och knapparna som skulle vara enhetliga blev i slutändan några marinblå några svarta, men det är ju bara charmigt. Den blev färdig redan i oktober och sedan fick den bo i en kasse under min säng, på juldagen då systern min mottog den blev hon mycket glad och jag stoltserade med min stickkonst. (När jag träffade Syster Paulina bjöd hon på både sig själv som blond och brunett och jag vet inte vilket som känns mest rätt!)
Av bara farten stickade jag innan jul en femte tröja som fick bli present till min lillasyster Ullisbullisgullis. Den blev något speciell då det pga olika tjocklekar i garnet blev olika tjock vilket man kan se på ärmarna. Detta var den första jag stickade på fri hand utan mönster och därför är jag nöjd. I mitt julrim skrev jag att min syster skulle bli en av de coola kidzen med denna tröja, men än har hon inte haft den i skolan, kanske känner hon att hon skulle bli coolare än hon kan hantera, vad vet jag? Snygg är den ju i alla fall?
Höll på att glömma tröja nummer 6, den där jag experimenterade med flät- och bladmönster. I slutändan kom jag fram till att jag ville ha en magtröja för att passa till alla mina kjolar med hög midja. Det gula garnet jag fått tog slut så armarna och bakstycket fick gå i andra nyanser, lite crasy så där, men jag kan bära upp det med min galna uppsyn.
Håller nu på med tröja nummer 7, vilket jag ska arbeta med i Afrika.
Vill poientera att allt mitt garn har antingen kommit från second hand butiker eller som gåvor från tanters gömmor. Något jag ur ett miljövänlighetstänk är väldigt stolt över. Vi får se hur långt mina resurser räcker!
Så vilken var snyggast, vilken vinner tävlingen homemade tröja of the year award? Det är du som avgör! Gör din röst hörd, så känner jag mig händig!
//ViolaIngeborg
Tröja nummer 1, blev egentligen totalt misslyckad, för den blev för stort, så på slutet drog jag in maskorna, så den går från att vara enorm till att bli smal ovanför bysten, en galen tröja helt enkelt. Garnet köpt på svalorna och mönstret från en sticktidning från 80-talet jag hittade hos mormor. Någon sa att tröjan påminde om os-mössorna det svenska laget hade under os, jag vet inte, jag tyckte mest det var snyggt med turkos och eftersom garnet tog slut fick det bli lila armar. Mycket stickande blev gjort under lyssnandet på Brott och Straff.
När jag gav mig på tröja nummer 2 gav jag mig fanken på att den inte skulle bli för stor, istället blev den ganska liten, men söt. Helst stickad på restgarn, dvs gammalt garn som blivit över vid tidigare projekt. Tex är det mintgröna garnet som blev över när min mormor stickade en tröja till min mamma som liten. Mönstret hittade jag i en liten pärm med beskrivningar min moster samlat ihop under det glada 80-talet.
Vid skapandet av tröja nummer tre bestämde jag mig för att den skulle bli supersnygg och jag lyckades. Jag hade fått massor av gammalt garn av en vän till min mormor som inte längre handarbetade och lyckan var gjord. Jag förverkligade ännu ett av min mosters mönster och när jag på en fest under hösten gjorde färdig projektet kände jag mig både helylle och mycket glad. kuriosa är att jag på lunchrasterna under sommarjobbet brukade sticka några varv varje dag som avkoppling, något jag varmt rekommenderar.
Fjärde tröjan blev en present, i julklapp fick min storasyster denna kofta som jag köpte mönster, garn och knappar till på Kupans Second Hand i Tomelilla. Jag började på den 3 gånger för de två första gångerna blev den för stor. Jag tabbade mig lite med ärmarna för de blev väldigt långa, så de måste vikas upp något varv och knapparna som skulle vara enhetliga blev i slutändan några marinblå några svarta, men det är ju bara charmigt. Den blev färdig redan i oktober och sedan fick den bo i en kasse under min säng, på juldagen då systern min mottog den blev hon mycket glad och jag stoltserade med min stickkonst. (När jag träffade Syster Paulina bjöd hon på både sig själv som blond och brunett och jag vet inte vilket som känns mest rätt!)
Av bara farten stickade jag innan jul en femte tröja som fick bli present till min lillasyster Ullisbullisgullis. Den blev något speciell då det pga olika tjocklekar i garnet blev olika tjock vilket man kan se på ärmarna. Detta var den första jag stickade på fri hand utan mönster och därför är jag nöjd. I mitt julrim skrev jag att min syster skulle bli en av de coola kidzen med denna tröja, men än har hon inte haft den i skolan, kanske känner hon att hon skulle bli coolare än hon kan hantera, vad vet jag? Snygg är den ju i alla fall?
Höll på att glömma tröja nummer 6, den där jag experimenterade med flät- och bladmönster. I slutändan kom jag fram till att jag ville ha en magtröja för att passa till alla mina kjolar med hög midja. Det gula garnet jag fått tog slut så armarna och bakstycket fick gå i andra nyanser, lite crasy så där, men jag kan bära upp det med min galna uppsyn.
Håller nu på med tröja nummer 7, vilket jag ska arbeta med i Afrika.
Vill poientera att allt mitt garn har antingen kommit från second hand butiker eller som gåvor från tanters gömmor. Något jag ur ett miljövänlighetstänk är väldigt stolt över. Vi får se hur långt mina resurser räcker!
Så vilken var snyggast, vilken vinner tävlingen homemade tröja of the year award? Det är du som avgör! Gör din röst hörd, så känner jag mig händig!
//ViolaIngeborg
14 år, alternativ och cool.
För att inleda min nostalgifyllda tillbakablick över mina kläder från högstadiet inleds med en klänning jag köpte inför en kompis 14 års fest. Den kostade 500 kr vilket var dyrt, men jag letade jättelänge i Malmö med mina kompisar innan jag till slut hittade denna i en butik jag inte minns kanske var det esprit... Väskan köpte jag på Indiska 2004 och den var typ det finaste jag visste och därför använde jag den sällan eftersom jag var skräckslagen inför att någon av pärlorna skulle lossna och falla av. Mina converse köpte jag som 13-åring, jag ville ha mönstade men de var slutsålda, så jag köpte vita och textilpennor som jag gick loss med. Finast var att jag skrev VIO-LA längst fram på skon. Jag använde dem tills de föll sönder dvs 4 år.
Detta linnet köpte jag på HM 04. men tyckte sen att det var lite för gulligt. Mitt paljettbälte tyckte jag också var dte finaste någonsin. Använde det dock ett fåtal gånger eftersom jag inte gillade att ha byxor och för att det var aningen obekvämt. Men rosa och glittrigt!
Det schackrutiga linnet hade jag ofta i 8:an. Jag hittade det hos min mormor, hon hade använt det på en begravning. Jag tyckte det var sjukt snyggt. Manchesterkjolen i rosa köpte jag på Vero Moda och fick ta det svåra beslutet om jag skulle köpa rosa eller turkos. De långrandiga byxorna brukade jag matcha till det rutiga. Mucho linda!
Blusen på bilden hade jag inte på högstadiet, men jag önskar att jag hade. Sanningen är att jag hittade den på Humana för 10 kr förra året. Kjolen är en klänning från HM.
Den turkosa tröjan med den stora kragen var också typ det snyggaste. Från HM och hade den ofta hela vägen upp i gymnasiet tom. Kjolen är dock ett fynd från ett swap til you drop tillställning för 3 år sedan.
Snyggaste klänningen ever hittade jag på HM rea och jag var otroligt nöjd. Den är dock lite för kort och orsakade mer än en gång att jag blottade trosorna. Men snygg var den ju!
Min andra schacktröja kommer från 80-talet och tillhörde då min moster. Men 2005 kände jag mig alternativ i den. Jeansen är något av en stolthet, köptes 2004 och går återigen på. Alltså jag kan ha samma byxor som för snart 7 är sedan. Crazy, crazy. Dock var jag en storvuxen 13 åring.
Min blommiga sommarklänning fick jag av min farmors syster, egentligen var den till för att ha på stranden för att byta om under, men jag tyckte att den var mycket fin. Jag brukade matcha med ett vita spetsstrumpbyxor och ett par gamla gula näverstövlar eller som ni ser på bilden med det snyggaste någonsin gröna plastarmband och halsband!
Denna klänningen köpte jag på HM när jag skulle sluta 6:an. Jag hade en rosa tygblomma i håret och rosa sandaler och kände mig superfin. Plastsmycken och då platsarmband var något jag missbrukade i klädväg under högstadiet. Helst skulle jag ha 7 armband samtidigt i alla regnbågens färger.
Sista dressen är en av de första klänningar jag köpte på Myrorna i Malmö. Jag tyckte det var snyggt med det glansiga tyget. Väskan sydde jag själv i 7:an i lappteknik, dock blev den inte så lyckad.
Kändes konstigt att ta på sig kläder jag inte haft på flera år. Jag tror faktiskt att jag klär mig en aning snyggare nu. Men vem vet kanske tar jag på mig de rosa plastörhängena (köpta på skurupsmarknad 2003) i sommar. Vi får se, när jag fyller 20 år får jag kanske åldersnoja och vill vara alternativ 14 åring igen.
//ViolaIngeborg
Fröken i rött.
Min fantastiska byxdress köpte jag på Humana i våras. Men jag har tvingats komma till insikt med att jag inte kan ha den. Damn. Jag har lite för lång torso, lite för breda axlar och lite för stora bröst. Den är lite för liten helt enkelt. Så nu ska jag se om jag kan finna ett fint hem till min röda byxdress. Nu har jag i alla fall några fina bilder för att minnas den fina tid vi haft tillsammans.
Mina vita klackskor köpte jag till studenten, jag förstår inte riktigt hur jag klarade av att stylta runt i dem hela dagen bland regnpölarna, regnfloderna snarare. Kanske var det det mousserade vinet som hjälpte mig få bra balans och mindre smärtkänningar.
//ViolaIngeborg
Kappa från förr
I klädkammaren i mitt barndomshem hänger hälften av mina klänningar, jag medger att en del är h&m reafynd och inte alla läckra vintage drömmar. Men när jag häromdagen stack in mitt huvud i garderoben fann jag min 8:e klass kappa. Köpt på H&M 2005 eller 2004, ja, det kanske inte är så viktigt. Men jag var aldrig riktigt säker på om den var snygg på mig eller inte. Ingen perfekt passform och det var nog därför den hamnade på hyllan. Men en nostalgisk nyck fick mig att ta på den och bege mig ut i kylan. Hittade en kaninskinns muff hos mormor, hon haft som liten. Läskigt med päls, tycker inte att det känns okej att döda kaniner för att få en muff, men den var fin att använda på bild, även om jag inte har den i verkliga livet. Det var en mjuk kanin.
Det är en underlig känsla att hitta avlagda kläder, minnen man kan ta på. En kappa som täckt över den osäkra fjortonåringens axlar.
//ViolaIngeborg
Say hello to Crazy
havet är djupt
så varför inte göra ordentligt med inlägg när jag ändå är igång.
Jo, jag såg ju Håkan i lördags, men innan dess var det fiskfest i Tomelilla. Jag var en fena på att göra popcorn (paus för leende åt min fyndighet) och en del av den vackra vågen (jag stod längst till höger och fick börja vågandet) och dessutom blev jag anklagad för att vara vågad i mina transparenta klänningar och blusar - ja, jag bytte kläder- det är fördelen med att festa två minuter från sin garderob - man kan springa iväg och byta kläder om den första utstyrseln inte går att dansa vilt i.
Denna klänning jag införskaffat på Beyond Retro i Stockholm och tänkt bära på en tänkt nyårsafton (nu vet jag ju inte hur det blir med det om det utbryter kärnvapen krig i Asien...) men inte kunde vänta med att bära och gjorde en smyg premiär med redan i november. Bilden är dock tagen då jag druckit några klunkar vin och tuperat håret och lagt mig till med läpputande och sugande blick. Jag skulle visa briljansen i min standard pose- benen i kors, handen på höften och enligt emma lite put med höften. Känner ni igen den? Om inte kan ni bläddra nedåt och se att det är en kroppsposition som går igen i mitt rörelsemönster när kameror tas fram. Emma ville överträffa mig eller bara parodiera (det framgick inte helt) och nedan ses resultatet:
Frågan är vem som gör det bäst? Emma är dock snygg med sitt knäskydd, hon har en tendens att dansa knät ur led så det är mycket adekvat. Jag noterar att det ser ut som att mitt hals försvunnit - var tog den vägen? Den sprang nog iväg och dansade till Håkan eller MIA skulle jag tro.
Några andra fiskar i havet som kallas Österlens Folkhögskola. Förlåt, det var visst en bubbla i bakgrunden av Blunder och Snuskhummern.
Jag skulle säga att det var den bästa festen på skolan för min del, men det säger dock egentligen inte så mycket. Helt ärligt har det varit lamt på festfronten. Men jag var berusad och jag dansande och limmade och bytte outfit och dansade till escmedley och gick och la mig när polisen kom.
Och dagen därpå gav jag mig iväg till Lund, med Hellström i lurarna...
//ViolaIngeborg
Jo, jag såg ju Håkan i lördags, men innan dess var det fiskfest i Tomelilla. Jag var en fena på att göra popcorn (paus för leende åt min fyndighet) och en del av den vackra vågen (jag stod längst till höger och fick börja vågandet) och dessutom blev jag anklagad för att vara vågad i mina transparenta klänningar och blusar - ja, jag bytte kläder- det är fördelen med att festa två minuter från sin garderob - man kan springa iväg och byta kläder om den första utstyrseln inte går att dansa vilt i.
Denna klänning jag införskaffat på Beyond Retro i Stockholm och tänkt bära på en tänkt nyårsafton (nu vet jag ju inte hur det blir med det om det utbryter kärnvapen krig i Asien...) men inte kunde vänta med att bära och gjorde en smyg premiär med redan i november. Bilden är dock tagen då jag druckit några klunkar vin och tuperat håret och lagt mig till med läpputande och sugande blick. Jag skulle visa briljansen i min standard pose- benen i kors, handen på höften och enligt emma lite put med höften. Känner ni igen den? Om inte kan ni bläddra nedåt och se att det är en kroppsposition som går igen i mitt rörelsemönster när kameror tas fram. Emma ville överträffa mig eller bara parodiera (det framgick inte helt) och nedan ses resultatet:
Frågan är vem som gör det bäst? Emma är dock snygg med sitt knäskydd, hon har en tendens att dansa knät ur led så det är mycket adekvat. Jag noterar att det ser ut som att mitt hals försvunnit - var tog den vägen? Den sprang nog iväg och dansade till Håkan eller MIA skulle jag tro.
Några andra fiskar i havet som kallas Österlens Folkhögskola. Förlåt, det var visst en bubbla i bakgrunden av Blunder och Snuskhummern.
Jag skulle säga att det var den bästa festen på skolan för min del, men det säger dock egentligen inte så mycket. Helt ärligt har det varit lamt på festfronten. Men jag var berusad och jag dansande och limmade och bytte outfit och dansade till escmedley och gick och la mig när polisen kom.
Och dagen därpå gav jag mig iväg till Lund, med Hellström i lurarna...
//ViolaIngeborg
Besöka Farmor
Det jag associerar till att besöka min farmor är dels hennes glada leende när hon kommer ut och möter oss, dels den vackra naturen som omger hennes hus och dels all den goda maten och kakorna hon bjuder på. Jag unnar mig att äta många småkakor när jag är hos farmor. Sedan tycker jag om att få sitta med farmor och titta i fotoalbum och försöka luska ut om hennes minnen av ungdomen, om förälskelse, om en annan tid. Denna människa vars liv är en förutsättning för mitt eget. För mig som liten var hon tanten som kom med godispåse och som med farfar kom körande i en guldfärgad volvo. De hade en lanthandel och när vi kom på besök fick jag och mina systrar välja vilket lösgodis vi ville för att fylla påsen, sedan gå fram och säga tack så mycket och sedan fylla våra magar med karameller i alla regnbågens färger. Farmor är inte bara lika med godis längre för mig, hon har för varje år som gått blivit mer och mer en människa. En människa jag vill lära känna.
Vi satt med fotoalbumen som så många gånger förr och jag satt där och fascinerades av de tider som flytt och alla de historier som ett foto kan väcka. Jag önskar att jag satte mig ner och antecknade dem, som en historia som leder fram till den verklighet som är min.
Bilder från tiden innan jag var ett faktum:
Jag tycker att min farmor är vacker, här lika gammal som jag är idag, 19 år. Tydligen hade detta fotografi visats upp innan farmor för första gången skulle besöka sina svärföräldrar och de hade tyckt att hon såg ut som en filmstjärna. Jag försöker hitta likheter mellan oss, men vet inte om det finns några fler uppenbara likheter än näsan som jag efter undersökningar menar är ett genetiskt arv från just farmor.
Genuint femtiotal.
Farmor och Farfar som nygifta.
Min pappa har också varit ett barn, tro det eller ej.
Genuint sjuttiotal.
En av alla dessa kärlekshistorier som är förutsättningen för mitt liv.
Jag frågade Farmor om hennes åsikt om mitt senaste second hand fynd, hennes utlåtande blev att kjolen var fin, men att ljusa kläder är finare. Själv kände jag att den blommiga garderoben kunde behöva kompleteras med en nyans av brunt.
Det var mysigt att få komma på besök. Jag planerar att snart bege mig ut på cykelresa dit ut. Det är enligt internetsberäkningar 3,3 mil, så det känns som en något imponerande plan, men genomförd inom en snar framtid.
//ViolaIngeborg
Vi satt med fotoalbumen som så många gånger förr och jag satt där och fascinerades av de tider som flytt och alla de historier som ett foto kan väcka. Jag önskar att jag satte mig ner och antecknade dem, som en historia som leder fram till den verklighet som är min.
Bilder från tiden innan jag var ett faktum:
Jag tycker att min farmor är vacker, här lika gammal som jag är idag, 19 år. Tydligen hade detta fotografi visats upp innan farmor för första gången skulle besöka sina svärföräldrar och de hade tyckt att hon såg ut som en filmstjärna. Jag försöker hitta likheter mellan oss, men vet inte om det finns några fler uppenbara likheter än näsan som jag efter undersökningar menar är ett genetiskt arv från just farmor.
Genuint femtiotal.
Farmor och Farfar som nygifta.
Min pappa har också varit ett barn, tro det eller ej.
Genuint sjuttiotal.
En av alla dessa kärlekshistorier som är förutsättningen för mitt liv.
Jag frågade Farmor om hennes åsikt om mitt senaste second hand fynd, hennes utlåtande blev att kjolen var fin, men att ljusa kläder är finare. Själv kände jag att den blommiga garderoben kunde behöva kompleteras med en nyans av brunt.
Det var mysigt att få komma på besök. Jag planerar att snart bege mig ut på cykelresa dit ut. Det är enligt internetsberäkningar 3,3 mil, så det känns som en något imponerande plan, men genomförd inom en snar framtid.
//ViolaIngeborg
yes, I'd like to play americas next top model
Och jag säger: ska vi leka americas next top model och systermin rynkar på näsan och svarar; vi kan väl bara fotografera lite. På med klänningar, men dock inget smink. Jag provade hur studentkläderna kändes. Försökte minnas att axelvaddar var lite inne 2009. Beundrade systermin i sin brudtärneklänning från 60-talet och gjorde oss tillrätta i en av alla de spännande miljöer man kan hitta på landsbygden, där natur och kultur bryter sig in i varandra i en vacker dualism (för att använda ett relativt nyfunnet ord.) Notera att tänderna är ett minne från den tiden då det slaktades grisar på vår gård och hönsen fick de kokade huvudena som mat. På landet får inget förfaras tillochmed ett grishuvud får inte förspillas. Så jag säger; yes I'd like to play americas next top model (i hönshuset).
//ViolaIngeborg
Midsommar.
Jag firade midsommar tillsammans med min familj, jag tog chansen att klä upp och hade inte mindre än tre underkjolar och turkosa skor jag köpt på amnesty i Lund för en spottstyver. Det var vackert väder i Hammar där vi begav oss för en oräknelig gång och havet var uppfriskande, men botten var tyvärr stenig. Jag kände mig som en prinsessa i min vackra stass.
Kan inte riktigt få nog av de här bilderna. Havet och gräset, de vackra färgerna som möts, naturen är lätt att kalla gudomlig.
//ViolaIngeborg
Kan inte riktigt få nog av de här bilderna. Havet och gräset, de vackra färgerna som möts, naturen är lätt att kalla gudomlig.
//ViolaIngeborg
Födelsedagsflickor!
Den fjärde augusti gick jag och fyllde nitton år och min lillasyster fyllde fjorton år. Jag minns dagen hon föddes, det var en av de bästa dagarna i mitt liv. Mina storsystrar var jättesnälla mot mig, plockade blommor till mig och mormor bjöd på tigerkaka och jag fick sitta på hennes pakethållare och så ledde hon cykeln genom Önnarp medan mina systrar cyklade vilt. Jag var lycklig och hade fått gosedjur i femårspresent. På kvällen ringde pappa och sa att jag fått en lillasyster. Jag gungade i trädgården och det var vackert väder.
Lillasyster var så snäll mot mig på födelsedagen, jag var gald och hade min födelsedagsklänning på mig, det vill säga klänningen jag köpt som present till mig själv!
//ViolaIngeborg
Lillasyster var så snäll mot mig på födelsedagen, jag var gald och hade min födelsedagsklänning på mig, det vill säga klänningen jag köpt som present till mig själv!
//ViolaIngeborg
Working girl
Sanningen är att livet som kyrkovaktmästare inte är så glamoröst, sanningen är att min stil har förändrats till lantbrukaraktighet. Men för att rädda mig från undergång så har jag infört traditionen att byta om till en klänning så fort jag kommit ut ur duschen. Detta för att rädda mig från galenskap.
Före:
Efter:
//ViolaIngeborg
Före:
Efter:
//ViolaIngeborg
Städade med mormor och lekte med lillasyster
Jag hjälpte min mormor, kände mig väldigt snäll när vi gick igenom kläder från minst 80 år tillbaka i tiden. Det blev två dussin plastpåsar med kläder vi ska lämna till second hand, men jag hittade lite plagg som passade mig. Ullis kom och lekte med mig och tog bilder i de olika kreationerna.
Funderar på att gå klädd i detta på Paris gator...
Tvättmaskiner är spännande rekvisita.
Denna svarta kreation bar min mormorsmor på min mormors bröllop i maj 1959.
En klänning min mormor sytt, som dock passade bättre på lillasyster.
Söta mormor.
Imorgon beger vi oss till Humanas insamlingskontenier i skurup.
//ViolaIngeborg
Funderar på att gå klädd i detta på Paris gator...
Tvättmaskiner är spännande rekvisita.
Denna svarta kreation bar min mormorsmor på min mormors bröllop i maj 1959.
En klänning min mormor sytt, som dock passade bättre på lillasyster.
Söta mormor.
Imorgon beger vi oss till Humanas insamlingskontenier i skurup.
//ViolaIngeborg
Klänningar, alla dessa vackra klänningar!
Klänning (nr 6): Den Violblommiga klänningen
Beskrivning: vit botten på ett blankt tyg med svarta prickar och mönster av små violblommor. Halvlång ärm och kläppning övre främre delen.
Historik: Självklart köptes denna klänningen eftersom den har ett violmönster, som dock har förväxlat med lavendel, men nej, det är viol! Den är kanske inte min favoritklänning med sommaren 2009 hade jag den vid ett flertal tillfällen och kände mig 60-tals chic vintage.
Klänning (nr 7): Vårängsklänningen
Beskrivning: Svartbotten med rosa/gul/grönt/vitt blommönster. Halvärm och knäppning övrefrämre.
Historik: Det var till min novisch sittning höstterminen 2009 som jag köpte denna klänning på humana i Lund, det första jag köpte i den butiken. Jag tyckte att mönstret är fint och liknade en våräng (ännu mer blommigt!) och kanske hjälpte klänningen att bära upp kvällen. En klänning som då och då dyker upp i min vardagsgarderob.
Klänning (nr 8): Den rosa paljettklänningen
Beskrivning: Övre delen rosa och silver paljetter nedre en syntetisk rosa kjol.
Historik: Denna festliga klänning som vackert lägger sig kring mina former inköptes på Lisa Larssons second hand i Stockholm och jag hoppades och trodde att jag skulle bära den på en bal, men efter att cyklat i den till en norge-fest där jag gestaltade bobbysock sydde jag om den till en knälång cocktailklänning som jag tycker är supersöt. På bilden får jag dock ett sammanbrott av skratt.
Klänning (nr9): Fancy lavendelblå klänning
Beskrivning: Säckig lavendelsblå klänning med band som skapar form och veck åt den.
Historik: Detta guldkorn hittade jag på en konkurrs outlet på ett industriområde i Lomma. Vid köpet visste jag inte om det var ett bra köp, men jag fick 92% rea så det var ett vilt köp som blev mycket lyckat! Jag känner mig väldigt fin i klänningen kanske eftersom jag vet att den är såkallat fancy från början. Kommer bli en favorit i sommar.
Dessa bilder har min lillasyster ullis fotograferat.
//ViolaIngeborg
(känner ut systematiseringen av min garderob går framåt).
återuppstår i min födelseort
och ja, jag har återvänt till den mindre planerade världen, där det inte finns arkitektur eller matvaruaffärer. Där till och med kyrkan har stängt och församligshemmet sålts till danskar. Där katterna är lika många som invånarna och folket talar skånska. Jag har återvänt och tagit alla mina blommiga klänningar med mig, med hopp om att göra min enligt passet födelseort lite finare.
Poserande i den nyklippta trädgården där äppelträden blommar.
//ViolaIngeborg
Poserande i den nyklippta trädgården där äppelträden blommar.
//ViolaIngeborg
sommar sommar sommar
är så sommaruppfylld att jag lägger upp ännu en bild på klänningen som ska fångas av sommarbrisen!
Sommarens första dag
Sommarens första bad är genomfört. Lomma beach bjöd mig ovanligt varmt vatten som jag plaskade runt i och livet kändes väldigt underbart.
Uppsatsen är inlämnad, nu är strax epoken som kallas litteraturvetenskap i lund vara tilll ända. Det är något med slut, det är så ambivalent. Sorligt att skiljas från tryggheten man funnit i en plats och alla de vackra människor man mött, men samtidigt är det starten av något nytt, som att det ur slutet föder framtiden.
Jag såg SatC2 på bio häromdagen. Jag blev förbannad. Innan har jag kunnat acceptera deras lyxiga konsumtionsvärld, men denna filmen fick mig verkligen att bli arg över hur människor bara förbiser miljötänk och hänsyn om vår värld. Jag hade kanske kunnat se genom fingrarna med detta om det varit lika hög kvalitet som tidigare då relationsporträtten känts klokrena, men filmen var inte alls lika genomarbetad som den tidigare produktionen. Jag slogs av att Sarah Jessica Parker inte ens är en någerlunda skådespelerska. Men jag tyckte destu mer om Kristin Davis. Men nej, jag fick lämna biosalongen med ett leende på läpparna av fel anledning. Leendet kom från befrielsen i att inse att SatC inte är fantastiskt och att jag inte behöver försvara serien. Men, ändå önskar jag någonstans att de inte gjort denna filmen.
Fantastiskt väder ger hopp till livet. Jag monterar ner mitt rum, mitt liv, lägger det i kartonger för att transportera iväg. Det är dagar nu som återstår. Det är timmar. Jag vet inte hur jag ska fånga essensän av dessa. Lund är en vacker stad och förhoppningsvis återvänder jag en dag, om många timmar kommer jag stå här igen med kartongerna, redo att montera upp.
ett liv som monteras ner
För att glädja mig efter uppsats inlämningen gick jag till humana och köpte lite nya sommarkläder. Jag tänker att det alltid är bra att uppmuntra sig själv efter hårt arbete.
Klänning (nr5) Festivalsommarklänning 2010
Beskrivning: Blå botten med röda, rosa, lila, gula och ljusblå blommor, knytband över axlarna.
Historia: Nyinköpt klänning från Humana Lund som jag hunnit ha på mig under ett besök i ett regnigt Malmö. Den inköptes med ambitionen att bli sommarens festivalklänning, min kombo sa skämtsamt att den i alla fall är lätt att ta av. Jag tycker att den är väldans somrig och nästan lite knäpp i det blommiga mönstret. (Hummm, jag har kommit till insikt med att jag har väldigt många blommiga klänningar. Undrar om mitt blomminspirerade namn har haft inverkan i den stilmässiga inriktningen...)
Ja, så kanske man vill veta vilka festivaler jag ska bege mig till. Ja, jag tänker åka på Peace & Love, funderar på Hultsfred, defenitivt till Öland Roots och om möjligt till Emmaboda. Det ska bli en sommar att njuta av och minnas.
Sommaren har kommit och svet in mig i en skön känsla av hopp. Det pirrar och knakar, saker håller på att förändras.
//ViolaIngeborg
Uppsatsen är inlämnad, nu är strax epoken som kallas litteraturvetenskap i lund vara tilll ända. Det är något med slut, det är så ambivalent. Sorligt att skiljas från tryggheten man funnit i en plats och alla de vackra människor man mött, men samtidigt är det starten av något nytt, som att det ur slutet föder framtiden.
Jag såg SatC2 på bio häromdagen. Jag blev förbannad. Innan har jag kunnat acceptera deras lyxiga konsumtionsvärld, men denna filmen fick mig verkligen att bli arg över hur människor bara förbiser miljötänk och hänsyn om vår värld. Jag hade kanske kunnat se genom fingrarna med detta om det varit lika hög kvalitet som tidigare då relationsporträtten känts klokrena, men filmen var inte alls lika genomarbetad som den tidigare produktionen. Jag slogs av att Sarah Jessica Parker inte ens är en någerlunda skådespelerska. Men jag tyckte destu mer om Kristin Davis. Men nej, jag fick lämna biosalongen med ett leende på läpparna av fel anledning. Leendet kom från befrielsen i att inse att SatC inte är fantastiskt och att jag inte behöver försvara serien. Men, ändå önskar jag någonstans att de inte gjort denna filmen.
Fantastiskt väder ger hopp till livet. Jag monterar ner mitt rum, mitt liv, lägger det i kartonger för att transportera iväg. Det är dagar nu som återstår. Det är timmar. Jag vet inte hur jag ska fånga essensän av dessa. Lund är en vacker stad och förhoppningsvis återvänder jag en dag, om många timmar kommer jag stå här igen med kartongerna, redo att montera upp.
ett liv som monteras ner
För att glädja mig efter uppsats inlämningen gick jag till humana och köpte lite nya sommarkläder. Jag tänker att det alltid är bra att uppmuntra sig själv efter hårt arbete.
Klänning (nr5) Festivalsommarklänning 2010
Beskrivning: Blå botten med röda, rosa, lila, gula och ljusblå blommor, knytband över axlarna.
Historia: Nyinköpt klänning från Humana Lund som jag hunnit ha på mig under ett besök i ett regnigt Malmö. Den inköptes med ambitionen att bli sommarens festivalklänning, min kombo sa skämtsamt att den i alla fall är lätt att ta av. Jag tycker att den är väldans somrig och nästan lite knäpp i det blommiga mönstret. (Hummm, jag har kommit till insikt med att jag har väldigt många blommiga klänningar. Undrar om mitt blomminspirerade namn har haft inverkan i den stilmässiga inriktningen...)
Ja, så kanske man vill veta vilka festivaler jag ska bege mig till. Ja, jag tänker åka på Peace & Love, funderar på Hultsfred, defenitivt till Öland Roots och om möjligt till Emmaboda. Det ska bli en sommar att njuta av och minnas.
Sommaren har kommit och svet in mig i en skön känsla av hopp. Det pirrar och knakar, saker håller på att förändras.
//ViolaIngeborg
åh, min älsklingsklänning
Klänning (nr4) Den puderrosa balettklänningen
Beskrivning: Trikåtopp och tyllkjol i den puderrosa färgen.
Historia: På Monkis rea i augusti 09 hittade jag denna otroligt söta klänning och köpte den för halv priset. Ända sedan dess har den varit en av mina favoritklänningar. Den ger massor av fina komplimanger och jag känner mig söt som en ballerina. Alltså har jag den jämt och ständigt på mig. Jag tycker mycket om den!
Beskrivning: Trikåtopp och tyllkjol i den puderrosa färgen.
Historia: På Monkis rea i augusti 09 hittade jag denna otroligt söta klänning och köpte den för halv priset. Ända sedan dess har den varit en av mina favoritklänningar. Den ger massor av fina komplimanger och jag känner mig söt som en ballerina. Alltså har jag den jämt och ständigt på mig. Jag tycker mycket om den!
FASHION VÄNNEN
Klänning(nr3) catwoman dress
beskrivning: tajt svart något transparnt klänning
historia: Denna klänning hittade jag för bara en månad sedan på en outlet i Lomma. Det låg på et industriområde på vägen mot Lund, jag shoppade kläder som egentligen skulle kostat 3000 kronor för 200. Jag kände mig nöjd och väldigt fashion...att handla på outlet är det nya. För första gången tar jag på mig denna lite för mig vågade klänning som faktiskt har ett hål på ryggen för att visa hud...ojojoj. Kanske en lite plojig klänning. Eller vad säger ni, är det hett?
beskrivning: tajt svart något transparnt klänning
historia: Denna klänning hittade jag för bara en månad sedan på en outlet i Lomma. Det låg på et industriområde på vägen mot Lund, jag shoppade kläder som egentligen skulle kostat 3000 kronor för 200. Jag kände mig nöjd och väldigt fashion...att handla på outlet är det nya. För första gången tar jag på mig denna lite för mig vågade klänning som faktiskt har ett hål på ryggen för att visa hud...ojojoj. Kanske en lite plojig klänning. Eller vad säger ni, är det hett?
HORA madonna komplexet
Jag och söta Debbi.
Jag har blivit skadad av min uppsats, nu när jag och debbi ska ut klär jag upp mig som lite hora. Snyggt eller. Imorgon blir jag nog madonna.
//ViolaIngeborg
Jösses Flickor
Det är riktigt varmt idag. Jag sitter inne vid min dator och ska skriva uppsats.
Imorgon är det lundakarnevalens invigning, det kommer bli ett intensivt slut på denna månaden. Först karneval och sedan slutspurten av uppsats skrivandet.
Spotify har många spännande upptäckter kvar att finna, igår hittade jag soundtracket till Stockholms Stadsteaters uppsättning av Jösses Flickor, som jag såg i Malmö för kanske två år sedan. Jag nynnar glatt med i de feministiska slagvisorna. Det är underligt att Sverige för femtio år sedan såg helt annorlunda ut när det kom till jämnställdhet. Jag tänker också på homosexuellas rättigheter. Igår på kulturnyheterna blev jag påmind om att Sverige aldrig haft en kvinna som stadsminister, det får mig att faktiskt verkligen hoppas att det blir en röd valseger, för att få en kvinna vid makten. Sen är jag inte så inlsäst på Mona Sahlin, jag hoppas att hon är en komptent kvinna. Men Jösses Flickor, fler kvinnor vid makten. Själv tycker jag att miljöpartiets språkrör är lagom flummiga för mig.
Hittade till min glädje häromdagen ekologisk laktosfri mjölk! Jag blev mycket glad (dock är den producerad i finland, så jag vet inte riktigt vilket som blir bäst i det stora hela- ekologisk mjölk från finland eller vanlig laktosmjölk från skåne?)
Klänning:(Nr2) Den blåblommiga tantklänningen
Beskrivning: Mörkblå botten, med lila småblommor och gröna blad mönster. Transparant tunt tyg och mörkblå underkjol, knappar på den övre framdelen.
Historia: Denna klänningen köpte jag för snart två år sedan på Humana i Malmö. Egentligen är det inte en superspeciell klänning, jag tror mer att jag tyckte om den för att jag inte har något så tantigt och ibalnd är det schysst att ta på den transparanta tantklänningen och känna sig lite dualistisk, både ung och gammal på samma gång. Jag har gått ut och dansat i den, men annars känns det som en ganska anonym klänning som då och då får täcka min kropp och svepa över min vardag.
//ViolaIngeborg
Imorgon är det lundakarnevalens invigning, det kommer bli ett intensivt slut på denna månaden. Först karneval och sedan slutspurten av uppsats skrivandet.
Spotify har många spännande upptäckter kvar att finna, igår hittade jag soundtracket till Stockholms Stadsteaters uppsättning av Jösses Flickor, som jag såg i Malmö för kanske två år sedan. Jag nynnar glatt med i de feministiska slagvisorna. Det är underligt att Sverige för femtio år sedan såg helt annorlunda ut när det kom till jämnställdhet. Jag tänker också på homosexuellas rättigheter. Igår på kulturnyheterna blev jag påmind om att Sverige aldrig haft en kvinna som stadsminister, det får mig att faktiskt verkligen hoppas att det blir en röd valseger, för att få en kvinna vid makten. Sen är jag inte så inlsäst på Mona Sahlin, jag hoppas att hon är en komptent kvinna. Men Jösses Flickor, fler kvinnor vid makten. Själv tycker jag att miljöpartiets språkrör är lagom flummiga för mig.
Hittade till min glädje häromdagen ekologisk laktosfri mjölk! Jag blev mycket glad (dock är den producerad i finland, så jag vet inte riktigt vilket som blir bäst i det stora hela- ekologisk mjölk från finland eller vanlig laktosmjölk från skåne?)
Klänning:(Nr2) Den blåblommiga tantklänningen
Beskrivning: Mörkblå botten, med lila småblommor och gröna blad mönster. Transparant tunt tyg och mörkblå underkjol, knappar på den övre framdelen.
Historia: Denna klänningen köpte jag för snart två år sedan på Humana i Malmö. Egentligen är det inte en superspeciell klänning, jag tror mer att jag tyckte om den för att jag inte har något så tantigt och ibalnd är det schysst att ta på den transparanta tantklänningen och känna sig lite dualistisk, både ung och gammal på samma gång. Jag har gått ut och dansat i den, men annars känns det som en ganska anonym klänning som då och då får täcka min kropp och svepa över min vardag.
//ViolaIngeborg
