Besöka Farmor
Det jag associerar till att besöka min farmor är dels hennes glada leende när hon kommer ut och möter oss, dels den vackra naturen som omger hennes hus och dels all den goda maten och kakorna hon bjuder på. Jag unnar mig att äta många småkakor när jag är hos farmor. Sedan tycker jag om att få sitta med farmor och titta i fotoalbum och försöka luska ut om hennes minnen av ungdomen, om förälskelse, om en annan tid. Denna människa vars liv är en förutsättning för mitt eget. För mig som liten var hon tanten som kom med godispåse och som med farfar kom körande i en guldfärgad volvo. De hade en lanthandel och när vi kom på besök fick jag och mina systrar välja vilket lösgodis vi ville för att fylla påsen, sedan gå fram och säga tack så mycket och sedan fylla våra magar med karameller i alla regnbågens färger. Farmor är inte bara lika med godis längre för mig, hon har för varje år som gått blivit mer och mer en människa. En människa jag vill lära känna.
Vi satt med fotoalbumen som så många gånger förr och jag satt där och fascinerades av de tider som flytt och alla de historier som ett foto kan väcka. Jag önskar att jag satte mig ner och antecknade dem, som en historia som leder fram till den verklighet som är min.
Bilder från tiden innan jag var ett faktum:
Jag tycker att min farmor är vacker, här lika gammal som jag är idag, 19 år. Tydligen hade detta fotografi visats upp innan farmor för första gången skulle besöka sina svärföräldrar och de hade tyckt att hon såg ut som en filmstjärna. Jag försöker hitta likheter mellan oss, men vet inte om det finns några fler uppenbara likheter än näsan som jag efter undersökningar menar är ett genetiskt arv från just farmor.
Genuint femtiotal.
Farmor och Farfar som nygifta.
Min pappa har också varit ett barn, tro det eller ej.
Genuint sjuttiotal.
En av alla dessa kärlekshistorier som är förutsättningen för mitt liv.
Jag frågade Farmor om hennes åsikt om mitt senaste second hand fynd, hennes utlåtande blev att kjolen var fin, men att ljusa kläder är finare. Själv kände jag att den blommiga garderoben kunde behöva kompleteras med en nyans av brunt.
Det var mysigt att få komma på besök. Jag planerar att snart bege mig ut på cykelresa dit ut. Det är enligt internetsberäkningar 3,3 mil, så det känns som en något imponerande plan, men genomförd inom en snar framtid.
//ViolaIngeborg
Vi satt med fotoalbumen som så många gånger förr och jag satt där och fascinerades av de tider som flytt och alla de historier som ett foto kan väcka. Jag önskar att jag satte mig ner och antecknade dem, som en historia som leder fram till den verklighet som är min.
Bilder från tiden innan jag var ett faktum:
Jag tycker att min farmor är vacker, här lika gammal som jag är idag, 19 år. Tydligen hade detta fotografi visats upp innan farmor för första gången skulle besöka sina svärföräldrar och de hade tyckt att hon såg ut som en filmstjärna. Jag försöker hitta likheter mellan oss, men vet inte om det finns några fler uppenbara likheter än näsan som jag efter undersökningar menar är ett genetiskt arv från just farmor.
Genuint femtiotal.
Farmor och Farfar som nygifta.
Min pappa har också varit ett barn, tro det eller ej.
Genuint sjuttiotal.
En av alla dessa kärlekshistorier som är förutsättningen för mitt liv.
Jag frågade Farmor om hennes åsikt om mitt senaste second hand fynd, hennes utlåtande blev att kjolen var fin, men att ljusa kläder är finare. Själv kände jag att den blommiga garderoben kunde behöva kompleteras med en nyans av brunt.
Det var mysigt att få komma på besök. Jag planerar att snart bege mig ut på cykelresa dit ut. Det är enligt internetsberäkningar 3,3 mil, så det känns som en något imponerande plan, men genomförd inom en snar framtid.
//ViolaIngeborg
Kommentarer
Postat av: Paulina
Väldigt fint blogginlägg! :) <3
Postat av: ViolaIngeborg
glad att du tycker det! :D
Trackback