Javisst det var jul... igen



En glad flicka i sin första julklapp, ett par hemstickade vantar. Ja, ni ser rätt. De är olika. Vi gillar olika.



Samma pynt varje år, en kyrka med speldosa som klingar fram stilla natt, runt omkring den tomtar och där brevid julkrubban med hela jesusfamiljen. Traditionerna sägs vara värdefulla. Det är mysigt att få träffas och då krävs det kanske en högtid för att alla ska få möjlighet, som statlig satt tid att umgås, men samtidigt tycker jag att det blir aningen hysteriskt. Alla dessa rätter på julbordet och för att inte talar om chokladaskar. Om det fortsätter så här kommer jag kunna rulla tillbaka till skolan. Fint tyckte jag dock det vara att ge bort alla mina egengjorda klappar. Såsom stickade tröjor till systrar och ljuslyktor till mormor och farmor. Det är något speciellt med att få ge!

(Inser att mitt bloggande går sådär, tex nu kommer mitt julinlägg sisådär 5 dagar i efterhand. Kanske dock ett sundhetstecken.)

//ViolaIngeborg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0