Dagen efter Håkan






Det blev frukost på Ebbas på söndagen efter Håkanlördagen. Det var mysigt och jag fick gratis påtår på mitt te, något som inte är en självklarhet i dagens samhälle. Dessutom var kopparna snygga. Jag och Ida satt i författarporträttshörnan vilket var passande och snyggt. Jag kände mig fin i mina nya örhängen - köpta i Luxor av en de få inte påtvingande försäljarna. O
Håkan var bra. Det var fint, även om det egentligen nog var lite för dyrt för min ekonomi. Dock var det fruktansvärt dåligt organiserat. Det kändes som att de som planerat det hela inte hade någon koll överhuvudtaget. Vi stod i en polskriksdgasliknande kö i 40 minuter till jackinlämningen utan att komma in och framför oss svimmade folk och pressade på från alla håll. Helt ärligt var det stökigare i jackkön än under spelningen. Surt var att vi fick ge upp 10 minuter innan konserten började och fick hålla våra tunga jackor hela konserten. Men Håkan var fin och proffsig och så. Dock hade någon spytt på golvet och en tjej trillade i spyan så det var kanske inte den mest fräscha konserten jag varit på. Lustigt var att jag tyckte mig känna igen mycket folk - människor jag inte känner mer än till ansiktet - en kille som gick på mitt gymnasium och tog studenten samma år som jag stod och råhånglade med jag antar hans flickvän strax bakom mig. Skåne och Lund är en liten värld minsann.
Men söndagsfika är fint och på kvällen kom jag tillbaka till Tomelilla och skrev lite tenta och gick till friskis och svettis och har sedan dess haft en ömmande träningsvärk.
Jag kan komma ut med att jag gillar Håkan Hellström och jag vet att det finns de som tycker att det är mainstream och töntigt men de kan ta sig själv nånstans typ.
//ViolaIngeborg
Kommentarer
Trackback