You know where to find me...

från och med nu är det här du hittar mig...
//ViolaIngeborg

ETT ÅR!

Insåg precis att mitt första inlägg på sidan är precis från ett år tillbaka. Ett års jubileum! Jag tycker att det verkligen är en ypperlig dag att gå vidare. Jag började skriva under ViolaIngeborg för två år sedan ungefär, men tog bort allt det första för exakt ett år sedan och började om. Samma sak gör jag idag!  Det mest spännande under året tror jag var manifestationen då jag hade över 100 unika läsningar. Det var fint att skriva från Afrika, jag fick öva min engelska och känna en kontakt med hemlandet. Galet, galet.

 

Apropå ingenting så kan jag meddela att det tiotal personer som samlats igår i korridorens tv-rum skrek för fulla halsar när Sverige gick vidare till final i ESC. Det var fantastiskt att vi alla kunde känna en sådan nationalistisk glädje. You go Eric Saade! Vår alls lilla manboy!

 

Jag pluggar egentligen. Snart är det lunch!



Vårt vackra kollage!

HEJDÅ!
ViolaIngeborg


tar avsked från blogg.se

Jag tänker flytta. Jag har tröttnat på blogg.se, där jag nu har funnits i mer än ett år. Jag vet heller inte om bloggandet är min grej. Men jag tycker att det är ett mysigt sätt att reflektera över livet och dokumentera.  

Men men men, det känns naturligt att avsluta med lite Africa bilder:


















Det var mycket vackert under resan, det var överväldigande i stunden.

Jag bereder mig på att ta avsked från blogg.se och förbereder mig på att finna någon annanstans att husera!

//ViolaIngeborg

Sverige och Eurovision.

Jag är återigen stressad och lite lätt nervös och lite orolig. Det är Sverige känslan som är tillbaka och jag har redan skrivit en lista för att kunna reda ut tankarna över allt jag behöver göra. Ordinary sverige life.

Ikväll är det i alla fall eurovosion song contest vilket jag och min roomie Lisa firar ordentligt. Det blir scoreboards och rosévin och popcorn och snygga kläder och glitterögonskugga.

Jag har länge tänkt att jag skulle blogga. Men utan en egen dator är det inte samma grej. I skolans fancy datorsal känner jag mig helt enkelt inte inspirerad. sanningen är att det är underligt att vara hemma och bli tvungen att att tag i tankarna om vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet inte vad det blir av mig.

Återkommer när jag är inspirerad
//ViolaIngeborg



Jag och Lisa vid första tävlingen, sjukt snygga och peppa!

En sorlig nyhet

Min dator är död. Hårddisken är räddad. Så det är ingen fara så. Det är bara det att jag nu är beroende av skolans datorer. Det är en i-landsbekvämlighet att ha en persondator. Att 24/7 kunna sitta med sin dator och göra lite vad som helst. Ingenting och allting. Jag funderar på att köpa en ny dator för att återfå bekvämligheten. me hur ska jag våga binda mig själv, nr jag nu vet att det inte varar för evigt? Tydligen går moderkortet sönder förr eller senare och när det händer finns det inget mer än att plocka ut hårddisken och konsumera en ny vän. Jag har hört att mac är bättre. Att mac är det man vill ha. Jag vet inte vad jag vill ha. Jag vill att någon ska säga till mig: "det här är det absolut bästa!" och så kan jag bara säga "jaha!". Dessutom känns det som att de här pengarna jag nu köper dator för kunde jag ha gjort något roligare med. typ rest.


Nu ska jag starx till frisören. första gången på urminnestider. Jag har klippt mig själv och låtit vänner klippa. Men nu ska jag toppa mig hos frisör. Vill bli av med det slitna och satsar på att få långt hår inom 2 år och 3 månader. Jag tänker att jag inte ska stressa håret, men dagen jag fyller 22 år ska jag ha hår ner över halva ryggen. Där med basta. Man måste ju ah några mål här i livet!


Min fötter på en strand i CT.


//ViolaIngeborg

RSS 2.0